.

För några dagarsedan när jag var på jobbet satt jag som vanligt och försökte tänka bort att jag var på ett ställe som jag minst av allt ville vara på. jag kollade ut genom fönstret även om fönstret var i taket och jag bara såg måln så var det bättre än att tänka på vart jag var och vad jag var tvungen att leva med 9 timmar varje dag. Jag tittade på min mobil. jag gick igenom alla mina konversationer som jag hade. sara som bverättade om sina killproblem haha SÅ SÖT!! önskar bara att det ska bli bra för henne. men alla kommer väl i en fas i livet då något måste krångla.. tyvärr.  Terre och jag som diskuterat hur vi skulle föra över pengar som jag var skyldig henne för att hon köpt biljett till mig på vivas ^^ som tur är har hon fått sina pengar nu. Hon råka få dem pinsamt sent. jag och lena som skrivit i alla våra medelanden att vi ska ses men aldrig ses ^^ vilket är hemskt! och allt o alla jag pratat med. Det som känndes mäst var att jag inte hade någon konversation med Malin. Jag hade min gamla almenacka där breve mig med bilderna på alla mina nära vänner från skoltiden. Gud vad mycket som ändrats. Allting va så annorlunda för bara några månadersedan :O och det är så svårt att få kontroll över för det finns ingenting man kan göra åt det. Det lättaste är ju så klart att bara släppa taget och låta en gå dit den livet leder än. Men nått jag inte vill släppa är faktiskt mina vänner! även om vi inte träffas så ofta så vill jag försöka hålla kontakten så bra som möjligt med dem ändå. även om man känner att man ändrats så mycket. Något jag kommer längta till är när malin kommer hem ^^ så man får träffa henne igen! det ska bli såååååå grymmt skönt!!! men jag vet inte. kanske blir det inte det. hon verkar ha ändrats så sjukt mycket att man kanske inte förstår sig på det när man väl träffar henne. det viktigaste är nog att man inte får glömma att hon är samma gamla malin innerst inne som hon var när vi gick i skolan. Jag kikade lite på olika händelser som hänt och så under skolåret som jag skrev upp i almenackan. olika fester. prov. saker vi skulle göra. födelsedagar vi planerade. studenten, alanya. baaaalen och allt man gjorde allt har jag skrivit ner i min almenacka. det är förmodligen den mäst viktigaste almenackan i mitt liv hittills. Men det är dags att byta ut den. vilket jag knappt vill för jag vill hålla mig fast. jag var lyckligare då med allt som var. jag är lycklig nu. med patric men jag är ändå inte lycklig med allt annat runt om kring... Jag vet att det kommer bli bättre. men jag har svårt att hålla orken och hummöret uppe! jag måste byta almenacka. men jag vill inte...   Jag hoppas att allt löser sig för mig detta året så jag kan få tillbaka mig själv igen. hitta den jag är i det nya livet jag lever: Det är viktigt för mig. utan att veta mig själv, känna mig tryck och må så bra som jag fått mig att göra de senaste åren så kan jag inte ta itu med något annat på samma nivå som jag måste för att må bra. hoppas verkligen på 2011!