.

TJAAAAA!!!

idag har jag massa att berätta =D
vill börja med att säga GRATTIS till Catrin och nicklas som äntligen fått sin lilla son. han föddes den 28 agusti :D och han är sååååå söt och såååå fin! jag och patric är så glada så glada så för deras skull!

OCH!!! nu är min och patrics första riktiga natt som sambos stundande! patric sover redan sen länge. han somnade innan fångarna på fortet började i dag. det är typ runt kl 20 det börjar. Men han förtjänade det. han har ju jobbat hela dagen. och dess utom la han sig skit sent igår med. så eftersom han deckade mitt på sängen utan att ha fixat sig eller nått. så fick jag ta av honom kläderna och bädda ner honom under täcket. sen fick han lite panik och skulle helt plötsligt yra upp för att han hade glömt göra lunsh till jobbet i mon. MEEEN bra som man är lyckades jag få honom att somna om och gjorde det åt honom! han blev lite arg på mig idag patric ^^ och jag är inte alls ångerfull eller något även om et jag gjorde var onödigt!! ^^
vi fjanta runt i tvättrummet nere i källaren ^^ o jag nita honom i ansiktet, med flit utan anledning xD
och han HATAR verkligen när han blir slagen i ansiktet. han blev ju skit irriterad och sur o ledsen. men så hemdlysten så det fanns inte. Och jag må vara dum i huvudet eller något. men jag tycker han är så jävla söt när han får den galena blicken och tykna uttrycket när jag gör han arg. jag kunde inte hålla mig. och han va verkligen svin sur. vilket inte är bra. men jag vet inte vad det är med honom. jag älskar allt med honom, han är underbar och han är fan min! min min min min miiiin!

på måndag börjar min första arbetsdag som anstäld på global expansion ´:D kick ass säger jag bara xD; i mon ska patric och jag dra till affären och handla skit till lägenheten och så. sånt som inte finns där xD ska bli skönt.
ne duuu nu är det the osbournes på tv så ska dra mig o sen söööva jämte min man! natti natti <3

Tja!
det va ett tag sen jag skrev något nu. Anledningen till att det blev så är inte svårare än att det har varit mycket att göra på sista tiden. Den arbetsintervjun jag var på (som jag skulle berätta om senare. Som heller aldrig kommer bli av, för jag orkar inte.) visade sig ha gjort en succé. Tisdagen där på fick jag komma på en heldag där. Kort och gott fick jag kolla själv om det skulle vara ett jobb jag skulle kunna klara av. I slutet av dagen fick jag göra ett litet prov med frågor på vad jag lärt mig under dagen. tydligen gick provet bra och de ringde dagen efter och erbjöd mig en plats! så nu är jag inte arbetssökande längre! nu är jag blivande säljare för Global Expansion som säljer fast telefoni och bredband för tele2 hahah! galet vad saker kan gå från att vara på ett sätt till ett annat på så kort tid. ^^

Nu i veckan ska jag och patric äntligen skriva kontraktet med Maggan så att vi kan flytta in i hennes lägenhet någon gång! Fast patic och jag håller ändå på att söka andra lägenheter eftersom denna med maggan bara är ett andra hands kontrakt. man vill ju ha ett ställe som man känner är ens eget helt och hållet!

just nu sitter jag i Thomas o Annelies lägenhet på Heden och gör inte så mycket mer än att kollar på TV. Patric jobbar kväll denna veckan så han kommer komma hem kl 04 varje dag typ. inte jätte Roligt kanske, men det är pengar in i plånboken och det är aldrig fel. Så här ska vi vara hela veckan! Bara jag får vara där patric är så är jag nöjd. vill fasen inte vara någon annan stans. att sitta hemma i sketena timmele och räkna timmarna och dagarna tills han slutar sin jobbvecka och kommer till mig är verkligen inte roligt;
 En annan nyhet som är väldigt rolig är att Patric sa till mig här om dagen att han alltid velat bli brandman. Jag blev så glad när han sa det! att han hade tyckte att det va ett yrke som han hade gillat. Vi satt och bollade lite idér om det och nu har han kollat upp vad som krävs för att få börja plugga till det. han har allt som behövs FÖRUTOM körkort. så nu fick han ännu en klapp i ryggen för att klara körkortet och så klart blev han ännu mer sugen på att plugga till brandman. Jag gillar verkligen att han har drömmar och vissioner och jag tvivlar inte en sekund på att han inte skulle klara det. Tror det kommer falla naturligt för patric allt som krävs för att bli det. Han har verkligen alla kvaliter för att bli det; 
 i morgon ska jag till GE för att lämna mitt bank nr och få en utbildning på 2 timmar om arbetet. det ska både bli pirrigt och spännande om jag ska vara ärlig.

idag är en sån dag som jag bara vill gråta. en svik dag!!!

idag känner jag mig ensam. även om jag har folk omkring mig. känns som det bara är jag. jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det. jag vill bara gråta helt enkelt. jag tycer väll synd om mig själv eller nått. jag orkar bara inte mer.
jag stället upp på alla hela hela hela tiden. men jag får knappt något tillbax. nu ska jag käka en macka och sen ska jag städa efter alla! för det förtjänar väll jag! att plocka upp andras skit och se glad ut!

sen ska jag förmodligen laga mat till min bortskämda lillebror som lever i skiten och frågar mig när jag ska städa!
jag bad honom tina upp en macka till mig samtidigt som han tinade upp en macka till sig. men han visste inet om han ville det för att jag va så tyken mot honom igår.....!! jag bad honom plocka upp en pappersbit från golvet. han fatta inte vad jag menade. och jag stod och peka på den sen blev jag sur och nu är jag tyken! tja på det live!!!!
morsan dampar och tänker mer på sig själv och hennes vänner än om jag har möjligheten till o få ett jobb eller inte! jag känner bara att om något ska bli gjort måste jag göra det själv. känner inte riktigt att jag kan lita på någon nu för tiden. det är jätte jobbigt! det är vad som kommer bli så skönt när vi flyttar. jag kommer inte behöva fråga någon mer. jag kan fixa det själv. jag och patric kan fixa allt själva! sen kan alla andra ha sina missbildade liv och leva dem med gott samvete för jag behöver inte lida mer!

Tja på er.

ligger här ensam i min säng igen. det är verkigen inte kul =( saknar min man så fruktansvärt mycket. jag längtar tills vi flyttar ihop och jag aldrig behöver lämna honom mer. han är lugnet i stormen för mig. han är den ända som verkligen kan få saker som inte känns så jätte bra att svalna och kännas okej igen. han får en att tänka "men det är väll inte så farligt!" istället för "åh guuud vad ska jag ta mig till!?"  han vet vad han ska säga, hur han ska titta på mig, hur han ska röra vid mig för att jag ska sluta stressa upp mig, noja mig, må dåligt eller få ongest och bli ledsen.... förr. när jag var liten - då var det mamma som var den där personen som kunde få allt att bli bra, sen va det pappa, sen va det mamma igen. det varierade i perioder. sen kom de verse pojkvänner in i bilden och de gjorde en liten skillnad i hur jag mådde. men ingen har gett så stort intryck som patric. han är min mittpunkt - mitt centrum. jag älsar honom av hela mitt hjärta. Och ja! jag har älskat mina andra pojkvänner med, det har jag. jag önskar att jag kune ändra lite saker från några år tillbaka med vissa men de senaste har vart bra. men Patric. han tar kärlek till en helt annan nivå. vi är rätt för varandra. han är min! jag längtar tills vi flyttar och jag aldrig mer behöver vara borta från honom en längre tid. jag längtar tills jag får kalla honom för min sambo! <3


igår när vi skulle sova. tände han ljus för mig, han vet att jag tycker om det... eftersom vi skulle upp tidigt var vi tvugna att somna fort. vilket var omöjligt för mig. jag var ju nervös för hur intervjun skulle gå. så han la sig tätt tätt intill och krama mig hårt. han berätta om första gången vi sågs och va han kände för mig. hur mysigt han tyckte det va när vi sov över hos varandra för första gången. sen somnade vi. jag älskar min patric! så så såsåsåååå mycket!

_______________________________________________________________________________________

idag var jag på arbetsintervju och det gick jätte bra! jag ska dit på tisdag igen för en till "intervju" eller vad man ska kalla det. praktikdag eller nått. men det är en lång historia och jag är trött så vi tar den i mon eller nått. natti natti folket!

puss på dig Teodor Elin saknar dig! <3

Heeeeeej!!

gissa vem som ska på arbetsintervju i morgooon!!!

ME! :D jag är jätte glad men ändå ganska nervös. jag har aldrig vart på en arbetsintervju förut.
och jag har börjat känna av min allergi igen :O jag vet inte vad det kan vara. det är ju så sent på sesongen, nästan höst. så jag har ingen aning om vad det kan vara =( det gör mig orolig och ledsen. jag tränar ju ingenting på sommaren. jag anstränger mig sällan. jag känner mig jämt som en soffpotatis för att jag inte kan tränka, inte ens lite och jag älskar att träna och¨hålla igång. så om det skulle vara någon ny allergi eller nått mer på det jag redan har så hade det vart förfärligt. det räcker nu :( jag måste fixa mitt vaccin innan nästa sesong börjar. fy =(

patric kommer börja sitt jobb igen på måndag. han kommer även att jobba extra nu på fredag så i mon blir sista gången jag ser honom på typ en vecka igen och det känns så så så sååå jobbigt. längtar tills jag flyttar till lägenheten med honom så jag aldrig behöver vara ifrån honom igen :( fy fan! det låter töntigt men det gör äckligt ont i magen och i hela kroppen när jag vet om att jag behöver lämna honom så länge. han är den jag vill dela mitt liv med. somna och vakna upp brevid 365 dagar om året. jag vill aldrig lämna honom!

nu ska patric o jag hämta anton i stan och sen ska vi se film. efter det sova och sen dra upp jätte tidigt i mon för o åka till gbg för intervju och fika med hans farmor.

Det har vart en egendag idag. det är skönt att bara kunna ta igen sig ibland. vara själv och bara göra vad man känner för utan att tänka på vad någon annan vill. Det är inte ofta som jag är helt själv hemma. Men idag har jag vart det och först visste jag inte vad jag skulle ägna dagen på. det var så mycket som jag ville göra att allt nästan steg mig åt huvudet. så det blev att jag spenderade 3 av mina första vakna timmar i sängen och tittde på legend of the seeker. sen kom jag på att jag hade vinbär i kylen som jag plockade innan helgen. så jag gick ner och börja koka saft. så hela dagen har jag kokat svarta och rödavinbärsaft. det var. vad ska jag säga - skönt.. sen tog jag en cykeltur bort till mamma.
Och nu när jag inte vart hemma på flera veckor och bara vart bland massa dån och buller så var det så skönt att komma hem och känna tystnaden. jag är så glad att jag bor på landet. jag förstår varför folk som kommer och hälsar på blir så tagena när de är här. jag förstod inte det förr. men jag gör det nu =)
sen har jag fortsatt kolla på min serie mellan varven.
snackade lite med garnis med, samtidigt som jag stod och ränsade ytterligare 1 liter bär jag plockat. hon hade vart i ullared och där köpte hon 2 jeansjackor som bara kostade 200 kronor styck. hon tjatade typ i 5 minuter om att jag var tvungen att hjälpa henne att komma på något hon ska kunna matcha dessa med. ^^ vilket jag tyckte var lite kul =P
sen var jag borta en sväng hos mamma. jag ville att hon skulle smaka på min saft och se fall den var bra eller inte. det är ju så olika. alltså vad man gillar för saft. vissa gillar med mycket socker och andra gillar när det är lite surare. somliga gillar stark saft och somliga gillar svag. men hon tyckte att den var bra så det va betryggande :D nu har jag fyra st 50 cl flaskor med saft :D jag ska nog frysa några o ge bort några. bara för att det är roligt och att jag inte hinner dricka upp allt själv innan det blir dåligt ^^
i morgon är det tisdag och jag hoppas på fint väder. då ska jag nog testa på att baka lite andra saker som jag velat baka ett tag, men inte fått tummen ur riktigt =) det ska bli jätte kul! och så hoppas jag att jag får tummen ur till att skriva lite på mitt CV med =) fast hälst vill jag inte göra det själv. meeeeen det får man  göra ibland ändå! inget mer med det.

och det verkar inte som att min allergi vill ge sig iår. äter fortfarande mediciner... jag slutade ett tag eller vad man ska säga. jag måste ju käka tabletterna varje dag. men jag var envis nog och tyckte att jag skulle sluta. nu har jag blivit dålig flera dagar i rad här. så nu får jag nog börja igen. vilket gör mig mer deppig för jag vill inte det här. jag vill börja träna igen. jag är så lat, så lat! men jag vågar inte. jag tror säkert att det inte är någon fara men man vet ju aldrig. jag vill inte riskera att få fler allergier eller värre astma..... men jag klara mig väll. det gör jag alltid. men detta är verkligen något som gör mig ledsen, att inte kunna träna och må dåligt om man gör vardagliga saker. så att jag inte kan vara utan tabletterna i början av agusti gör mig VÄLDIGT VÄLDIGT ledsen. jag hade ju lika gärna kunnat lägga mig ner o grina för det. men det gör mig ju inte friskare liksom. men vissa perioder så är det inte så lätt =/ så nu har jag bestämt mig för att fortsätta ta dem varje dag. jag vågar inte hålla mig borta från dem nu när jag blivit så dålig de andra gångerna. det är väldigt obehagligt och läskigt när det händer.

aja nu ska jag kolla på mobiler och fortsätta på min serie. puss o kram <3 

Kommer du ihåg dagen då du visska i mitt öra att du älskade mig?
det var en av de lyckligaste dagarna i mitt liv!
jag hade väntat så länge på att få höra dig säga det. det var den 28 juli. på Garnis födelsedag. vi hade haft en jätte bra dag och firat garnis på bryggan i ulricehamn med massa vänner. vi såg alla solen gå ner bakom träden på andra sidan åsunden. det var så vackert.
när vi var hemma och alla hade satt sig till rätta. önska jag att jag kunde säga det till dig själv. även om du inte sagt det än. men jag kunde inte. jag vågade inte.. Jag var rädd att du inte skulle gilla att höra det så mycket som jag hoppades. att du skulle tycka det var för tidigt för att säga.
mellan 2 filmer vi tittade på skulle jag på toa. men du bad mig om en kram först. du satt i fotöljen och drog mig tätt intill. vi kysstes och jag ville aldrig gå där ifrån. jag behövde inte kissa mer. allt jag behövde fanns där redan. liksom! vem behöver kissa när man har sitt livs kärlek sittande framför en? vi tittade på varandra, log, kysstes. jag såg i dina ögon att du verkligen älskade mig. lika mycket som jag hade sett det flera veckor tidigare. jag bara väntade. du böjde dig fram mot mig. kysste mig på kinden och sa med en allvarlig rlst. "Elin" det kändes verkligen i hela kroppen. jag blev alderless matt, svag, varm, pirrig, nervös. ALLT! jag kunde inte titta dig i ögonen. "ja" svarade jag. du väntade ett tag. och jag började tvivla. skulle du säga det? "jag tycker om dig!" sa du. och så besviken jag blev. jag ville verkligen att du skulle säga det till mig då. Men jag blev inte förvånad. jag trodde egentligen inte att du skulle säga det. det betydde för mycket för dig. jag trodde inte riktigt, även om jag hoppades. att du skulle tycka så mycket om mig. jag trodde också att du tänkte som jag i de läget. att orden jag älskar dig. är så pass värdefulla att det ska kännas ända in i benmergen när man vill säga det. och med tanek på att vi väntat så länge med att säga det. även fast vi velat säga det så länge. så fanns det inget tillfälle som var tillräckligt bra för att säga det..
Jag blev besviken på att du inte sa det till mig då. det blev jag. jag var så trött på att höra att du gillade mig o tyckte om mig. jag hörde på din röst, såg i dina ögon att du menade så mycket mer än bara gilla. jag ville höra det! men jag förstod att jag skulle få vänta någon månad till innan det skulle ske. dock kände jag att jag ville höra det innan vi flyttar ihop. man kan inte flytta ihop så, som ett par utan att älska varandra. det anser jag. att flytta ihop är större än tre ord av kärlek på de viset att allt blir materiellt. medans jag satt och tänkte på allt det när jag satt i ditt knä. så antar jag att du såg hur besviken jag blev. för du kysste mig säkert 10 gånger på raken. så där mjukt som bara du kan göra när du verkligen vill. du får mig verkligen att bli som gilé när du gör så. jag älskar det samtidigt som jag hatar det. du lutade dig sakta fram mot mig, drog händerna i mitt hår, titta mig djupt in i ögonen. kysste mig en sista gång. sen...! du snuddade till och med vid mitt öra när du andades ut orden såå nära. när alla satt i rummet kändes det ändå som det bara var du och jag där. "jag älskar dig elin rosell" sa du. jag fick nästan en chock. jag va så säker på att jag inte skulle få höra det på länge. men där kom det. och jag blev nästan lite besviken över att jag hade dödat hoppet om att få höra det samma kväll. och jag ville bara skrika ut i hela världen att jag älskade dig med! men jag ville vänta lite. i alla fall någon minut eller så. bara tills du han inse vad du gjorde. så du han känna känslan. jag ville verkligen visa dig hur mycket du betyder för mig patric! jag ville visa dig hur mycket jag hade velat säga det till dig innan. så jag log med all kraft jag hade. jag hade nog kunnat börja gråta. men jag höll mig. jag såg dig djupt djupt in i ögonen. jag svarade tillbaka så ärligt och kärleksfullt jag kunde göra i de läget. jag kände mig så knäpp i hela kroppen att jag inte ens vet om det märktes att jag försökte så mycket "he! jag älskar dig med patric! så, så mycket!" du börja nästan gråta. jag såg det på dig och du sa det själv. du torka till och med bort en tår. jag blev så lycklig! jag gråter nästan nu när jag tänker på det ^^ jag älskar dig så mycket patric. jag hade kunnat göra allt i hela världe om det så behövdes för att du skulle förstå det. vi satt där så länge och bara titta o fnissa. det kändes som att det bara var du och jag i hela världen även om det var 3 andra i samma rum! 

Det är så ofta som folk yttrar meningen "den lyckligaste dagen i mitt liv" De känner sig rika. för de har den dagen. den dagen då deras liv drastiskt förändrades till de bättre. det kan vara av pengar - en andra chans - en flickvän/pojkvän - ett barn - en hund! hade jag valt en dag i mitt liv som den bästa. hade jag inte sett mig som en rik person. För jag vet att jag redan haft dagar i mitt liv som har varit bäst fast på olika sätt. jag kan inte ha en dag som min lyckligaste! för jag har och kommer få fler lyckliga dagar i mitt liv. saker som jag längtar efter som jag vet kommer hamna i en av de lyckligaste dagarna i mitt liv! så därför kan jag inte välja en dag. för mig är fler dagar bättre än en. jag är den sortens person som yttrar "detta var en av de lyckligaste dagarna i mitt liv" och jag menar det! Du patric har redan 2 sådanna dagar som du gett mig. dagen då du tog första kyssen. jag förstod det inte då kanske men jag förstod sen hur mycket jag älsade dig. men utan den kyssen hade jag kanske aldrig förstått det och kanske suttit här själv nu. Utan att veta hur underbart det är att kunna bli såhär kär. och kanske inte fått dig. den dagen hade jag aldrig velat missa. dag nr 2 - så klar dagen då du sa att du älsade mig! utan tvekan! för jag vill inte ha någon anna än dig.

så tack för att du sa det till mig! tack för att du älskar mig så mycket! 
nu när jag har dig. kan jag inte tänka mig en värld utan dig. inte ens lite! <3