.

ja du... det va ett tag sen man ens va inne här och kikade. det finns inte mycket tid över till det längre.. det finns inte mycket tid över för något längre om jag ska vara ärlig. jag jobbar för mycket  kanske man ska säga, men jag vet inte? ibland så känns det perfekt och att det är just det jag vill göra och ibland vill jag bara gå tillbaka till allt det jag känner till. träffa dem jag älskar så mycket varje dag. FY FAAN! JAG GRÅTER NÄSTAN AV TANKEN. och det är ingen idé att gråta. det får inte allt att bli som det va.. jag vill inte att allt ska bli som det va. dock saknar jag verkligen att träffa Lena, Malin, Terre, Sara och alla varje dag. sen finns det vissa som man är ganska besviken på. dock inte förvånad att de inte hört av sig. så vissa personer saknar jag inte lika mycket som andra, nästan inte alls faktiskt. det låter jävligt tråkigt och taskigt när man säger så. men de verkar ju inte sakna oss tillbaka. så varför ska man sakna dem då? det är som folk sagt. när det sker stora förändringar i livet eller något händer så märker man vilka som är ens kompisar och inte.. inget mer med det. sånt är livet och man går vidare. men det hade varit skönt att träffa alla så ofta som innan. nu när man inte gör det längre så tänker man tillbaka på hur jävla underbart det just va att träffa alla varje dag. att ha den platsen i livet som va så given. jag vet helt plötsligt nu vad jag ska göra som är malins avskedspressent. ALLA KOMMER GRÅTA men det kommer vara såååå värt det! nu gråter jag igen. - jävla skit hahah!!! - det är jobbigt att veta att någon man tycker så mycket om inte kommer vara tillgänglig på samma sätt som innana =( men men.. MALIN är bäst och så är det! hon kommer tillbaka en dag. inget snack om saken att den dagen kommer vara vacker! jag vet precis  vad du ska få av mig i avskedsprisent hjärtegull! vad alla ska få. vi ska få skratta, minnas, ALDRIG GLÖMMA och älska! den 22a smäller det! då jävlar! <3 oktober 2010