which is in a kiss consume.
I do not know what I feel right now. or how I want things to be.
I only know that I'm fucking tired of how it is. It's the same show all the time.
It is boring.
you have to feed the fire to keep it alive. right?
Why doesent he understand? Why do I always have to take care of things, do things - think of things to do?
The worst thing is that I do not know where to start when Im going to tell him what I feel. Maybe I feel like that because I do not know what to say ... I do not know? ..
I just want go away for a while and come back when he has changed, or when everything is over ..
I can not stand the drama. So I'm bad at showing what I feel when there is a tendency towards it ..
I just wish that everything would be fine. life is hard enough anyway. But as they say. It can never be too easy to live ..
...Så det är väl bara att ta tjuren i hornen.
Min stig...
Japp det är skamligt xD folk man tycker att man inte borde tycka något speciellt om tycker man faktiskt gansak mycket om och inte en jävel vet något om det ^^
Jag vet inte hur detta kan tolkas riktigt.. För en som inte fattar ett dugg av vad jag pratar om tar jag för givet att ni tolkar det på helt fel sätt och säger: Det är inte som ni tror. för det är det verkligen inte. Inte ens jag själv vet hur det ligger till ibland. Så hur kan ni då göra det.
Men ibland kan man inte undgå att tänka vissa tankar som kanske kan få en att känna sig jävligt dum i huvudet och egoistisk.
Jag kan inte hjälpa det.... Vissa människor har en speciell inverkan på mig och sådant går verkligen inte att stoppa, och ibland kan det vara riktigt irriterande med tanke på att man inte har den minsta sam helst kontroll över sig själv då.. Kontroll är överskattat, eller hur ;-)
Och vem säger att det är så hemskt att tappa kontrollen???
Ibland kan det vara bra, kanske till och med fantastiskt, Men många gånger ganska obehagligt.
Men inte i detta fallet. I detta fallet känns det inget som något av de här kännslorna.. Jag vet inte ens hur jag sak förklara den brist på kontroll jag får...? Frustrerande kanske? kanske inte....
Men, Ne det beror nog på... Kanske är det så att jag inte vet vad jag tycker eller vet vad jag känner eftersom jag inte har låtit mig själv uppleva det som jag igentligen var ute efter. Förmodligen kommer jag inte heller få göra det. Det är försent nu... Nu när jag valde en helt annan väg... Jag hade kunnat välja de äventyret som bestod av exploderande kännslor, ovetskap, impulser och nya stora upplevelser... Dessa saker kännde jag var i en perfekt balans med varandra inför de planer jag igentligen hade från början... Istället tar jag den andra vägen... Eller mer en stig. Som redan har allt det som jag känner till och igentligen behöver.. Trygghet, säkerhet, planerade aktiviteter, gemenskap och gansak mycket kärlek. när jag tog den vägen så valde jag inte ens. Det bara blev så, och det är väl igentligen det som grämer mig. Att jag igentligen aldrig fick en sjangs att välja.. Jag vet inte ens vad det var som hände och nu är det försent. nu har jag bränt den ingång till väg 1 och har stängt ingången till väg 2 bakom mig, helt utan vetskap om det när allt igentligen hände. jag befinner mig just nu någon stans på den här stigen. Den är vacker, varm och omgiven av många betryggande träd. Jag vet inte hur långt det är kvar. Men jag trivs och jag hoppas att det är en lång lång väg kvar att gå och många nya saker att se. För den igentliga stigen är min kära viktor och honom vill jag aldrig lämna. Så låt mig vandra på den stig jag går. För den är för mig den rätta vägen.... Den leder hem.
Blandade kännslor....
jag har även suttit och läst hela eftermiddagen och kvällen tills typ nu. eller aa sen jag slutade prata med terre... jag har faktiskt läst halva boken. så läser jag lika länge i mon så kommer jag ha läst ut den i mon och då kanske jag kan börja skriva om den med =) då hinner jag till fredag.. sen är det filmanalysen som är högsta prioritering...
Idag så är det den 3:e November =D det kan bara betyda två saker.. 1. om 17 dagar blir det New Moon på BIOOOOO!! =D jag längtar så kroppen nästan studsar 24/7... och 2 i dag är det 15 månader för mig och Viktor.. inte för att vi firar och så men det går ju och nämna.. han är ju sjuk tyvär och jag har massa läxor så det gick verkligen inte att träffas i dag även fast jag verkligen ville det... =(
nu sitter jag och lyssnar på Muse nya skiva The Resistance, skriver lite ;-) och givetvis så är jag inne på den självklara sidan TwilightSweden ;-), kollar lite nya bilder som kommit in på robert och kirsten SJUUUKT heta bilder det är nästan så man svimmar ^^... snart så blir det antagligen att jag leker flykting och rymmer till mitt TV-rum och kollar på min film jag fick av viktor <3333
sen deckar jag la om jag inte får för mig att läsa lite ur "Genom dina ögon" ;-) vi hörs i mon.. puss och kraaam!!!
Kärleksdikt
Som om livets strålar smeker dig i mörkrets kalla tider?
pehh! det tror jag inte
då du sakta vaggar in i mörkrets snäva kurva!
som en berg och dal bana vandrar mitt sinne ut och in i kärlekens trumma,
somnar till den rytmiska melodin.
för kärlek och mörker -
ljus och hat
kan ej bli fruktat.
ty kärleken är egen.
// Av Elin Maria Mattilda Rosell.
mysig höstdag!
jag sitter här på orust med mamma och en påse godis och väntar på viktor och håkan som har varit i udevalla och hämtat kevins hund =)
Det är inte så bra väder i dag. det regnar och har sig men det klarar man väl av när man har en påse godis i handen och en mysig pojkvän! så i kväll blir det väl mys antar jag ;-) läven ligger och vilar på marken och det luktar regn så förutom att det är så hilma kallt är det riktigt mysigt =)
A flipping thing in my head!
I have heard that dying is easy, peaceful.. Living is harder. It is probably true. Life is a bitch as our teacher once told us. He was soo right!!! But continue to struggle, for after the difficult times Thair will always be something good in the end. right?!
<3??
Kärlek är många gånger riktigt härlig, men ibland så önskar man bara att man inte hade någon.. Att man var sin egen person och att man var själv.
Att man kunde göra exakt vad man ville utan att ta hänsyn till en ända människa. Så har jag känt ibland. Man får liksom inte riktigt rum till sig själv…
det känns inte som om jag har varit min egen person på ett tag. Att jag inte varit jag utan jag har bara varit som alla andra vill att jag ska vara och det är väldigt tärande.
Men jag vet inte, kanske är det inte de som är grejen, kanske är det att de som jag vill ha i mitt liv inte är där på de sätt som jag känner att jag vill. Eller att saker och ting inte gick rätt till från första början.
Att det inte gick som det var meningen att det skulle. Jag undrar hur allt hade varit om det hade blivit rätt från början.
Undra hur jag hade varit då? Undra vad som väntar, hur lång tid det kommer ta innan allt som inte känns rätt blir rätt och alla frågor och funderingar jag har kanske får ett svar. Kanske får de aldrig det…
Jag vet inte. Man blir ganska trött av allt det här. Trött i huvudet, men jag kan inte låta bli att fundera hur det kunde ha varit, vad jag borde göra och inte göra..
Jag undrar om man någonsin blir riktigt, riktigt nöjd? Det kanske man måste bestämma sig för själv.